Livet är jättefint just nu. Det är varierande både i humör och kvalité för fröken Högstadius i Plovdiv, men generellt så är allt väldigt, väldigt bra!
I torsdags hade jag något av en skitdag. Hela veckan har varit sådär halvsugig om jag ska vara ärlig, något konstigt i luften liksom. Lite Sverigelängtan, lite besvär med några lektioner och så poff så blev det lite tungt. Men fredagen (idag!) så vände allt genom ett grymt orkesterrep och till och med peppen på den något enformiga bulgariska snabb-musiken kom tillbaka! Danslektionen med Zoya var en annan höjdare under veckan. Ryggen har varit lite kass idag och igår eftersom jag inte kunnat jogga pga massa ont i halsen.. Åker till Grekland i morgon och ville inte bli sjukare så jag bestämde mig för att ta det lugnt.. Får se hur det går! Ska bli väldigt fint att åka iväg med Erasmusgänget kl.5 imorgon bitti!
Har träffat en rolig taxichaufför som jag blivit vän med, fått hans telefonnummer och kan ringa när som helst och få privattaxi :) väldigt grym deal, för båda parter såklart! Imorgon bitti 4.45 kommer han och hämtar mig hemma och skjutsar mig till bussen. Fantastiskt! Han har pluggat på min skola, musikhögskolan i Plovdiv och spelar gaida (säckpipa) därav hans namn: Gaida-taxi! Det är underbart roligt att åka med honom. :)
Var otroligt irriterad i torsdags på min fiol/gadulkalärare och hade ett långt jävligt argt inlägg i huvudet hela dagen. Såhär med lite distans är det svårt att formulera det på samma briljanta sätt (höhö) så jag låter bli. Frustration över respektlöshet när det gäller tidpassning, lektionsplanering, allmän konstig attityd var det väl då. Det var sjukt skumt, faktiskt. Men jag överlevde och dagen efter blev bättre! Jag gillar dåliga dagar. Det är liksom skönt att få gräva ner sig lite i den (ytterst lilla) misär man har just då. Jag har det bara väldigt kort alltid, är lyckligt lottad och är sjukt lycklig nästan jämt faktiskt och när jag är deppig är det kort och intensivt. Och jag gillar det! Det är skönt. Man får gråta och vara arg och liksom bli av med det. Allt är skit de dagarna. Alla lärare, alla bulgarer, alla gator, alla bilar, all musik. Inget är kul. Sammanfaller alltid med att min rygg är dålig och min hormonella cykel... :P Skumt, det där..
Torsdag kväll blev det irländskt på Terry's och det gick bra! Det var kul! Har fått gigs i Sofia, de vill att vi ska spela två ggr i månaden hela våren.. Får se hur vi ställer oss till det. Men jag ska testa ett gig nästa v medan Laura är i Berlin och se hur det är. Grejen är ju att varken Laura eller Mravcho (som är den andra violinisten) har spelat irländskt förut så det är upp till mig att hinna lära dem tillräckligt mkt för att fylla tre pass med 30 min låtar... Hm hm.. Mravcho är grym bulgarisk/zigenarviolinst och vi planerar utbyte oss emellan. Kommer bli jättekul! Måndag kväll ska jag hem till Mravcho och hans fina fru och nu är rollerna ombytta! Jag ska vara läraren och han ska vara eleven. :) Kul hur snabbt saker kan ändras..
Imorgon åker jag till Grekland och tamefan jag har packat badkläderna! Trots kvällens storm och åskväder har jag de sista dagarnas stekande sol färskt i minnet och jag vill absolut bada i havet om vi tar oss dit! Får se hur det går. Vet ett helt gäng med fina människor som ska med imorgon på resan så hursomhelst tror jag det kommer bli jättetrevligt. Återkommer till Plovdiv sent sent lördag natt. En endagstur helt enkelt!
Nu är det dags att sova så jag inte missar min Gaida-taxi imorgon! Kram Sofia
Solnedgång över Plovdiv, tagen från mitt sovrumsfönster igår kväll!
Går upp tidigt på morgonen, draaar mig upp ur sängen och tar på mig joggkläderna och drar ut och springer! Idag var jag så sjukt duktig, sprang hela vägen till Excalibur-huset och tillbaka utan att stanna. Det tog exakt tjugo minuter. Det kändes bra! Lagom för mig just nu. Har varit så duktig på sistone och joggat varje morgon sen jag kom hem från Umeå, förutom helgen då jag vilade. :) Och gått upp tidigt också! Herrejesus det är ingen hejd på ambitionerna. Och sen har jag haft härligt frukostar med Laura (hon gör gröt åt oss, jag gör kaffe) då vi läst våra fina böcker (jag läser "med uppenbar känsla för stil - ett reportage om manlighet" av Stephan Mendel-Enk och Laura läser min bok, Erica Jongs "Fear of Flying" så vi har mycket att diskutera!) Nu sitter jag med videos från den så kallade "lektionen" (mer som ett häng, skulle jag vilja säga..) med den romska violinisten Mravcho. Lyssnar, spelar, improviserar, härmar. Laura är väldigt strukturerad och jag märker att jag tagit goda influenser av henne. :) Jag ger henne jävligt mycket goda influenser också så vi har ett bra utbyte skulle jag vilja säga!
I måndags skulle jag ha fiollektion. Kom till salen kl. tio och fick faktiskt hämta ut nyckeln denna gång! Tjoho!! Rummet var ett av de jättesmå rummen uppe på övervåningen, vinden. Minns att jag funderade mycket på om man skulle kunna förbättra dem på något sätt, finns så mycket som skulle behövas göras. Ljudisolering for one... Det är absolut ingen isolering alls och man hör pianostampandet lika tydligt som om det var i samma rum.. Sen är de också iskalla. Mitt rum var helt fruktansvärt kallt och det är inte riktigt det man behöver en kylig, snöig (!) morgon i början av veckan.. Omöjligt att spela ju!
Todor kom drygt en haltimme sent till min lektion, nej, vänta, fyrtiofem minuter faktiskt. Sen hade vi tjugofem minuters lektion. Spelade en långsam improbulgogrej som är fin! Lär mig massa nya drillar o stuff. Känner hur allt blir mer och mer naturligt i handen. Jag tänker inte längre hur jag gör när jag lär mig en ny låt, jag vet automatiskt ungefär var och när och hur drillarna ska se ut. Inte alltid såklart! Men det är något som har landat och jag känner hur det går snabbt att lära sig.
Måndagen fortsatte med en tur till lyxmackstället där jag köpte lunch till mig och laura, sen var det hastigt och lustigt dags att bege sig till teorilektionen med Zoya som var totalt kaos.. Ville bara upp och ge mig av. Förmodligen var det extra jobbigt då eftersom jag hade så ont i ryggen.. Rummet var även det askallt och vi satt hela tiden och lyssnade, samtalade, pratade vid ett bord. Hon är så fruktansvärt ostrukturerad - men det stora felet är ju egentligen bara att hon inte pratar engelska! Hon kan inte förklara vad hon menar, hon kan inte vara strukturerad eftersom hon inte har språket. Jag tror nog egentligen att hon är en bra lärare, ibland glimtar det liksom till av någon slags pedagogliknande struktur men för det allra mesta är det bara tjoff tjoff tjoff - fakta i en kaosig ologisk bunt. Vet fortfarande inte vad den här lektionen heter eller vad den egentligen ska handla om. Vad jag ska ha lärt mig när året är slut är en dimma, vet inte alls vad som är poängen med lektionerna! Lär mig, en del, ska jag säga, men jag tror jag skulle lärt mig så otroligt mkt mer på den här tiden om jag haft en lärare med bättre engelska... Så, vems fel är detta? Plovdiv vill ju ta emot utbytesstudenter, uppenbarligen, men de har LÅNGT IFRÅN förberedelser och resurser för att ta hand om dem!
Hade i fredags en diskussion med en dragspelslärare på skolan som också jobbar med hemsidan. Finns ingen info alls på engelska där, och det är uppenbarligen en trögstartad mekanism... Först måste man ta beslutet genom alla leden vilka delar av hemsidan som ska översättas, och så ska det diskuteras om och om igen - hans logik var glasklar i t.ex hans åsikt att konserter och aktiviteter på skolan ju absolut Inte behövde översättas. Hm, tänker jag. Om de vill visa att de är en aktiv skola som faktiskt gör nåt, om de vill försöka få folk att bli intresserade av aktiviteter på skolan, studier, lärare då är det ju precis det som måste översättas! Visa att de GÖR nåt! För de gör ju det, men jag missar ju allt!!! Han berättade också att det var ett nytt perspektiv att hemsidan skulle vara tillgänglig för Studenter - att det var studenter som var fokus som läsare av sidan. Det var något nytt de hade kommit på och därför skulle allt förändras. Detta återkommer i så många diskussioner med folk här, det är en NY upptäckt att internet kan användas som PR, som informationskälla! Och att studenterna behöver information, det är en aha-upplevelse varje vecka. Intressant.
Nåja, efter teorilektionen eller vad det nu är så blev det en liten promenad med Laura för att finna att hon inte hade någon bulgariskalärare och sen bulgokör! De var ovanligt trevliga idag! Kände en annan pepp bland tjejerna än vad jag gjort tidigare. Flera log mot mig och en sa hej! Dirigenten sa också hej till mig, vilket är det största miraklet bland dem alla.
De två som leder kören förutom den manliga, superstränga, dubbelnatur-Borodjiev är Danka som var med i Sverige och Radka som jag var på middag hos i fredags. Både Danka och Radka var supertrevliga mot mig och det kändes som en trygghet att ha fått spendera mer tid med dem. Atmosfären på kören är väldigt skum, önskar så att alla kunde komma och kolla någon gång och få ett perspektiv. Det där med sångarglädje har inte kommit till Bulgarien än. Samtidigt så är de väldigt interna och "gängiga" inom tjejgrupperna och tror nog att de anser sig vara bra vänner, åtminstone i smågrupper inom kören. Men att bry sig om och ta hand om någon ny i kören är det inte tal om. Man hjälper inte till med noter, förklarar om denna nya t.ex inte pratar bulgariska och man är generellt väldigt iggig.. Nåja, kören var nice ändå! Älskar ju musiken och det är verkligen en utmaning att hänga med på lektionerna och i noterna i dessa mångstämmiga, svåra arr!
Direkt efter kören sprang jag iväg till bulgariskan - eh, nej just ja, här tyckte jag att jag behövde en paus så jag smet iväg till Art Café och kastade i mig potatis och ost och sen gick jag till bulgariskalektionen och hade ännu en privatlektion. :) Kvällen var vigd för irish session med Laura (måste hinna lära henne några låtar innan St. Patrick's day så jag har nån att spela med på Terrys!) men innan det blev det sång- fiol- och gadulkaövning. Ganska så lång och intensiv dag måste jag säga.
Tisdagen började tidigt med jogg o frukost, sen ställdes min fiollektion in som jag skulle ha kl. tio så det blev en lång, bra fin frukost och sen massa övning hemma innan jag gick till bulgariskalektionen kl.15. På kvällen kom Kimmo och hjälpte mig med min dator lite och sen hade jag och Laura en fin pastamiddag här hemma och firade kvinnodagen.
Idag, onsdag, har jag gått upp och joggat bra, ätit frukost och druckit kaffe med Laura och nu sitter jag och sorterar videos, lyssnar och plankar och försöker lära mig allt som Mravcho gör. Ja, just ja, det skrev jag nog i början av det här inlägget.
Åter till arbetet.
Förresten - idag fyller min farmor 80 år! Wow!
Grattis farmor Inga-Lill!
En bild från Shiroka Laka där jag var i söndags på folkmusik-festligheter :)
Sitter nu med någon timmes gadulka- och fiolövning bakom mig och tusen pepp i kroppen och får inte öva! Visst.. jag skulle kunna ta mig till skolan men. näää där är det ju stängt idag! Independence day firas torsd-fre och skolan är stängd.. IGEN. Skit!! Missar sånglektion, fiollektion, kör, teorilektion... huubuuhuu.. :( Har dock haft en fin dag hemma hittills som plåster på såren. Igår med. :) Nä, förresten. Igår var jag ju på dåligt humör i kroppen hela dan, hade ont i ryggen o skit, men kvällen var fin iallafall! Idag vaknade jag sent, åt god frukost och drack kaffe med Laura och Frasier i köket, och sen började öva. Nu när man precis kommer igång så börjar alltså Tysta Timmen. Och ingen idé att försöka bryta mot den.. Några dar innan Umeåresan tänkte jag och Laura att.. vafan, det kanske inte är nån hemma? Men efter en kvart kom sura grannen nedifrån och plingade på och poängterade att det minsann var siesta mellan två och fyra. Så alltså hör de oss! Haha, hoppas de njuter av våra framsteg på gadulkorna!
Idag gick det riktigt bra att lira gadulka och jag njöt faktiskt! Har hittat ett nytt "fusksätt" att hålla i den vilket gör att den inte smiter ifrån mig hela tiden - vilket ju gör det hela mycket enklare! Tjoho!
Ikväll är jag och Laura hembjudna till Gadulka-mastern himself: Ivan. Hans fru heter Radka och är också hon lärare på musikhögskolan, i sång! Fantastiskt kul ska det bli! Ivan var med till Umeå och trots att han pratar exakt Noll engelska har vi blivit rätt goda vänner under veckan! Han har en väldigt lugn, trygg, glad och lycklig personlighet och var något av en balanserande figur i Umesällskapet. Många av de andra är väldigt intensiva. Det ska bli jättekul att få komma hem till Ivan och Radka och se deras hus och äta mat! Har inte påminnt om att jag är vegetarian, vet inte om han kommer ihåg det men serveras det kött så biter jag nog ihop och försöker fakeäta lite... Köttet är så ofta bulgarernas stolthet och jag känner mig så petig när jag inte äter det. Bortskämt.
Appropå bortskämd så var jag och Laura och drack kaffe med tre kompisar igår eftermiddag. (en av dem som är ett mighty irritationsobjekt men det är en annan historia) Två av dem bor i samma studentkorridor. Så här fungerar studentkorridorer i Bulgarien:
25 rum / våning 3 pers / rum 3 toaletter för killar, 3 för tjejer / våning 1 kök / våning
För detta betalar man 45 leva, inklusive el o vatten. 45 leva är ca 200kr.
Jag undrar hur jag hade mått om jag bott där. Kanske bra? Jag hade ju varit sjukt rik iallafall... Men alltså. Tre pers i ett rum, inget privatliv, inga gemensamma utrymmen... Man är så sjukt bortskämd! Jag bor i en lyxig, varm, underbar lägenhet tillsammans med världens finaste Laura - vi har Varsitt rätt stort rum plus kök, toalett, egen tvättmaskin. Varmt och välfungerande och vackert på en gång! Sjukt lyxigt. Jag mår så himla bra av att bo här, jag blir lycklig varje gång jag kommer hem och varje morgon jag vaknar när jag inser att jag bor här. Jag tror att jag hade haft det väldigt svårt att må bra i studentkorridoren. Fast det hade ju bara varit att bita ihop. Möta det riktiga Bulgarien, istället för den här mjuka kuddvarianten jag bor i nu. Inte för att skolan på något sätt berättade att det fanns studentkorridor, förresten! Nej, det fanns ingenting sa de, skolan hade inga studentboenden och kunde inte hjälpa till alls. Nu i efterhand märker jag att både genom Erasmus och genom musikhögskolan skulle det gått att få hjälp! De är så sunkigt dåliga på att hjälpa till... Och förresten, tror du att jag fått veta att det var "lov" torsd-fre innan?! Nej, självklart inte! Det uppfattar jag av en slump nån gång under tisdagen. Varför kan inte någon lärare (eller erasmuskordinatorn Elka!!) säga detta?! Jag har skriftligt och muntligt bett Extra om att få sån information. Hade jag vetat detta hade jag planerat annorlunda. Min nya finska vän Kimmo åkte till Istanbul i aggression i torsdags kväll, kanske hade jag följt med, kanske hade jag iallafall åkt iväg på skidtävlingen som jag var aktuell för genom Plovdivs Universitet, eller kanske till och med styrt till med att stanna några dar extra i Umeå för att vila upp mig? Nog för att jag är nöjd som det är, men ändå. Lite planeringsframförhållning skulle inte skada!
Nu sitter jag med lurar och lyssnar på Dream Theater. Funkar så jävla bra i övningspauserna! Blir peppad och glad.
Bild från Sävargården efter vår konsert inför Kommunfullmäktige! Ordförande Marie-Louise Rönnmark i mitten.
Har det enormt bra här, det är det enda jag kan säga! Är så glad att jag tog mig iväg hit till Bulgarien - det är definitivt en lifsförändrande upplevelse! Ikväll sitter jag och Laura i sängen och njuter av två dvd'er med zigenarmusik från en konsert med bl.a Mravcho Slavov som vi träffade förra söndagen! En av bulgariens bästa zigenarviolinister. :)
Förra veckan i Umeå var helt fantastisk. Kan inte ens börja förklara hur kul vi hade och hur mycket upplevelser vi fick! Är så nöjd och glad med allt.
Ja, kanske blev det två år ändå? Hösten 2010 började jag plugga bulgarisk folkmusik i Plovdiv för ett år som Erasmusstudent på musikhögskolan och startade då denna blogg som en slags "rensningskanal" för mina upplevelser. ----------------------------------------
Två år senare är jag tillbaka i Plovdiv, nu med stöd av Konstnärsnämnden för ett halvårs ytterligare specialisering. -----------------------------------------
Mitt bloggskrivande har varit minst sagt sporadiskt men innehåller i stort sett någon slags dagboksliknande reseskildring med fokus på musik.
