mmmmmm liraskivorna var ett smart drag att ta med hit! Så svårt att planera vad jag skulle ha med mig hit. Liksom, "jag ska vara borta ett år - vad behöver jag?" ... det är ju en helt omöjlig tanke, att man ska ta med sig allt man vill ha. Jag kände i stort att jag inte ville eller behövde ha med mig någonting alls, haha, men tvingade mig liksom att ta med lite saker. Jag är sjukt nöjd över många mina beslut! Smart drag att ta just liraskivorna som nästan inte väger nåt eller tar nån plats i sina små, platta pappfodral. :) Och jävligt bra är de ju! Det var ju såklart det jag skulle komma fram till. Glad över en varierad jazz-folkdag idag ihop med massa liraskivor. :)
Kom just hem efter ett långt, underbart häng hemma hos Sonya och Todor som innefattade hembakade bulgariska fikabröd i massor av varianter, gadulkalektion, jam, låtutlärning, diskussioner och sist men inte minst ett otroligt omfattande och upplysande powerpointföredrag om bulgarisk musik!! SHIT det skulle man fått första dagen här! Så grymt bra. Känner att jag fått ny förståelse för musiken, delarna i landet, folktraditioner, kostymer, whatever, allt har klarnat!! Varför kan inte någon lärare på musikhögskolan hålla ett sånt här föredrag?! Det är ju egentligen basics, att jag som utbytesstudent på folkmusikprogrammet här i Bulgarien borde bli totalt upptjockad med sån här info varje vecka. Men den kursen som skulle ge mig den infon är kaos rakt igenom och man lyckas inte få med sig särskilt mycket kunskaper därifrån fast man försöker 100%! Svårt att förklara, men det funkar helt enkelt inte.
Nu var det otroligt trevligt att träffa lite bulgariska vänner idag. Shit, det behövde jag. För att få tillbaka förtroendet för Bulgarien och min tid här. Nuvunnen pepp - hej!! Nu är jag sådär glad, lycklig och peppad igen som jag vill vara. Känna att jag vill utnyttja tiden här till max och ha massa idéer om projekt och spelgrejer jag vill göra. Härligt!!
Nu har något slags "sportlov" eller nåt sånt infunnit sig (tyvärr...) i veckan så jag har nog helt ledigt - men på fredag åker jag ihop med bulgoensemblen som ska till Umefolk iväg till Sofia på teveinspelning! Vi ska spela livekonsert i bulgariska nationella televisionen (ja, man måste uttrycka sig så där högtidligt för det är så de gör här) och det är tydligen en stor ära! Det känns jättekul! Vi ska spela hela programmet som vi ska göra på Umefolk så det blir ett bra genrep. Blir en hel del öva själv i veckan med andra ord. Vill ha superkoll på alla låtar tills dess. Sjukt ostrukturerade noter med skumma repriseringar hit och dit huller om buller på pappret så förutom en del svåra tekniska saker blir det till att strukturera upp och skriva om en hel del förmodligen.
Laura skypar i köket. Jag vet inte vad jag gör, men det ordnar sig nog. En annan av dagens uppenbarelser är den enorma tur jag haft med lägenhet. Sonya och Todors lägenhet är en normal lägenhet i bulgarisk standard. De har bott där i tre år. Ett rum och kök. Ett liiiitet rum, och ett liiiiitet kök som man inte kan sitta i. En toalett i totalt fallfärdig stil, dusch med väggar som är helt röda, bruna, trasiga. Liksom alla väggar på toaletten, fulla med konstiga rör och nödlösningar kring vattensystemet. (bla. med sugrör) Iskallt överallt, ett litet element i sovrummet. Förstår inte hur de klarar sig, rent praktiskt, där inne. Två musiker, två liv, två människor ihop i en liten liten yta. Hur övar de? Förstår ju att detta ändå är över standard för en mängd människor här på jorden som t.ex inte har bostad eller bor ihop många fler i ett rum. Men när det kommer så här nära, som två utav de personer jag lärt känna bäst här i Bulgarien, då blir det så påtagligt att ens egen livsstil är enormt luxuös. Även här i Bulgarien har jag alltså av en slump fått ett lyxboende. Jag och Laura känner oss som nya människor båda två efter den här dagen. Bra med perspektiv på många sätt. Nu kan vi mer om både bulgarisk musik och samhället. Intressant var att diskutera barnaga med dem. Bägge två anser att man får slå sina barn. "Hur ska man annars lära dem att något är fel?" Otroligt intressant!
Lustigt hur humör och känslor kan gå upp och ner. På dessa få dagar jag hunnit vara i Plovdiv har jag gått igenom många toppar och dalar! Just nu är jag på en topp, och det är grymt fint och jag kan inte ens tänka mig att gräva ner mig i nåt. Laura har det jobbigt nu och mycket fokus går till henne. Ett annat stort fokus är Umefolk-repen som vi har varje dag ihop med nio bulgarer. Fantastiskt! De har fattat att de ska iväg, de vet vilka som åker, de vet När, var och lite hur. Imorgon kommer mer information då min fina översättarkompis kommer och hjälper mig hålla informationstal till alla. Ska bli skönt att få ut informationen så det är helt säkert att de förstår vad som håller på att hända. Det jag förstår med hela min kropp är hur jävla bra gruppen är! Jag är sjukt glad och stolt att få ta upp dessa musiker, och spela med dem! Ikväll sitter jag och dividerar med mig själv huruvida jag ska be Milcho att arrangera en trad låt eller en egenskriven låt. Det lutar åt min egna. Han vill arra två låtar som inte är bulgariska, men i bulgarisk stil och jag kan bara inte låta möjligheten gå mig förbi att få en av mina låtar spelade av dessa fantastiska musiker. Är lite rädd för hur han ska arrangera den - men musiken är allas och det kommer åtminstone bli spännande i slutändan.
Lösningen på mycket är att jogga, man får tänka och man mår bra i kroppen. Jag kommer på skitbra idéer när jag joggar! Och jag blir nöjd med mig själv. :) Och jag mår bättre i ryggen. Inge kul när jag har mått dåligt nu under helgen, men nu känner jag faktiskt en vändning. Ska försöka behålla den. Laura är som sagt riktigt nere och behöver mycket tid och stöd och prat och kramar. Och aktiviteter. Ikväll ska vi aktivera oss genom att gå ner till restaurangen och äta middag. Vi försöker äta superbilligt och har inte gjort någonting hittills som kostat pengar - vi är båda väldigt inställda på att spara pengar så vi kan resa runt i Ungern och Rumänien i Juni, men ikväll känner jag att vi behöver sitta i en annan miljö och prata. Det blir mycket mycket prat runt köksbordet dessa dagar. Jag lär mig väldigt mycket av Laura och hennes tankar och problem. Jag är på det sättet glad att jag "utsätts" för det, det får mig att förstå människor bättre, och lära mig enormt mycket om henne och saker runtomkring i hennes nuvarande, och tidigare liv. Ibland tänker jag att jag borde bli psykolog, men det går över väldigt väldigt fort.
Är inne i en konstant fiolälskarperiod, eller egentligen Musikälskarperiod men med fiolen som vapen. Det är otroligt skönt att känna den tryggheten att jag har min fiol nära till hands och har möjligheten att kunna använda den för att uttrycka mina känslor, bearbeta saker och sprida musik till andra människor. Jag är helt galen och inne på utbyten av olika slag just nu, vill bara resa runt och lära mig musik från överallt runt jorden och träffa musiker och sammanföra dem. Jag vill bara åka runt och ha konserter och ta lektioner och ge lektioner. Allt på en gång. Och planka låtar - oändliga resurser finns ju för mig här i hemmet iom internet och Spotify och jag skulle kunna bara sitta inne jämt och lära mig saker. Men jag blir sjukt deppig och rastlös av att vara inne jämt. Siktar väldigt snart på en resa ut på landet. Vill hitta Violinister, inte bara gadulkamänniskor. Violinister som är villiga att lära ut låtar, eller åtminstone jamma. Är frustrerad att jag inte stöter på det naturligt någonstans här. Eh, förutom att jag såklart går i skolan och lär mig massor... Men den börjar ju inte förrän fjortonde februari så än så länge består mina dagar i rep med Umefolkensemblen. Endast. :)
Repen är otroligt roliga, och lika frustrerande! Folk skriker hela tiden, inte minst dirigenten, och ofta ställer han sig ivägen så man inte kan röra stråken..! Det är galet! Svårt att beskriva atmosfären men stressig och kaosig är det minsta man kan säga. Och ingen information... Ingen sa något om Sverige eller festival eller konsert eller något när vi sågs i måndags. Jag och Laura trodde att vi skulle på möte med rektorn inför Umefolkutbytet och jag hade smått börjat förbereda mig på avhopp från div musiker. Jag befarade detta därför att jag visste att Milcho garanterat att alla skulle kunna komma utan att prata med dem.. Jag fick köpa biljetter och hade alltså inte fått klartecken från de andra att de kunde. Men han (Milcho är alltså dirigenten och arrangören) garanterade att alla skulle åka med orden:
"I am their boss. They have to go!"
Jag har varit lite orolig över detta, men glatt överraskad över att just de elva pers som jag bokat biljetter till faktiskt dykt upp på repen nu måndag tisdag. Tänker att det ju inte kan vara en tillfällighet. Hoppas jag.
Dags att skriva noter.
Avslutar med en av julens favoritbilder. Anton och Elin anländer till Korsgatan på julafton, vita i hår och skägg efter promenad från Berghem.
En trøtt dag hemma hos Lina och Louise i København.. Jag ær glad att vara hær och træffa dem, men också glad att jag imorgon ær på væg hem till Bulgarien. Det har varit en omtumlande tid den sista veckan och jag ær i starkt behov av min tid, ensam med min fiol, med min dator, mina bøcker - kort sagt, jag saknar min lægenhet och Bulgarien! Jættemycket! Jag behøver den! NU.
Kaffe på balkongen Promenera till skolan Plugga bulgariska Spela fiol Træffa Laura Fundera øver livet Øva infør Umefolk
Har varit i Sverige sen den 20 december. Otroligt skönt att vara ledig, träffa familj, släkt och vänner och vara i snön, kylan och mörkret. En stor, ordentlig dos av Sverige inför en (förhoppningsvis) lång, intensiv vår i Bulgarien!
2011
Galet!
Ligger nere i källaren på Korsgatan och slösurfar, har egentligen massor av små uppgifter att göra men skjuter dem framför mig hela tiden.. Lyssnar när Laura videoskypar med Gerardo, de småpratar om saker de gjort och verkar egentligen inte ha så mycket att prata om just nu. Lustigt det där. De planerar gifta sig i juli men kommer inte ses igen förrän samma månad.. Lite läskigt och skumt, men jag hoppas innerligen att de tar rätt beslut. Min åsikt om det hela får ventileras i annat forum. :)
Planerar lite smått inför den kommande våren i Plovdiv, resor, studier, intervjuer och framförallt vilket fokus jag ska välja. Tror jag behöver tänka igenom noga vad jag ska fokusera på så inte tiden försvinner på lite allt möjligt. Även om det också är trevligt att småplutta lite här och där.. ;) Hoppas att våren går långsammaren än hösten gjort. Har så mycket saker jag vill göra! Det har tagit lång tid att förstå hur allting fungerar så det känns skönt att kunna komma dit nu och kunna sätta igång direkt med det jag vill, utan allt krångel med skola, administration, lägenhet osv.
Har varit i Tärnaby över nyår med pappa och Laura, och pappas band som spelat på hotellet. Jag och Laura spelade också litegrann och gjorde eventuellt oss värda hotell, lyxmat och liftkort i fyra dar.. :) Hehe. Underbart!
Nu iväg till Elsas hus för tur i bageriet och lasagnemiddag. Ska bli jättekul! Ikväll hoppas jag klämma in ett traditionsenligt födelsedagshäng hos Johannes O - what a life!
Ja, kanske blev det två år ändå? Hösten 2010 började jag plugga bulgarisk folkmusik i Plovdiv för ett år som Erasmusstudent på musikhögskolan och startade då denna blogg som en slags "rensningskanal" för mina upplevelser. ----------------------------------------
Två år senare är jag tillbaka i Plovdiv, nu med stöd av Konstnärsnämnden för ett halvårs ytterligare specialisering. -----------------------------------------
Mitt bloggskrivande har varit minst sagt sporadiskt men innehåller i stort sett någon slags dagboksliknande reseskildring med fokus på musik.
