Istället för att deppa och bli sur och inleda denna blogg med ett negativt inlägg om hur bra, långt, ärligt, fint meddelande jag nyss skrivit här men som försvann för jag är klantigast i världen så totalignorerar jag det faktumet och börjar helt om på ny kula och tänker att "det finns värre saker i världen och det nya inlägget kommer säkert ändå bli ännu bättre" och ni slipper totalt veta om den förlust ni just var med om! Bra va! Det är som när sångare ursäktar sig Innan sången och säger "förlåt, jag har lite ont i halsen" så vet man att man inte ska förvänta sig så mycket, och då tror man heller inte att det blir så särskilt bra. Fast om man inte visste om det hade man aldrig tänkt på att det inte var bra! Då njuter man mer. Så nu ska ni få njuta gärnet av mitt första inlägg, helt utan vetskap om det fantastiska ni just missade! ;) Here we go! Inlägg nr 1!