plovdiv

ett år i Bulgarien... eller blev det två?

back in Plovdiv!

Kategori: Allmänt

..ja, herregud det ar jag faktiskt! Men bara for en kort, kort stund. Har haft tankar om att ateruppta den har bloggen litegrann. Det var ju trots allt ganska sa trevligt att skriva i den from time to time, och framforallt valdigt kul att folk har last den och att jag sjalv kan lasa lite om mina upplevelser!

Just nu ar jag i Plodviv bara over helgen faktiskt, sjukt men sant. Ska till Indien pa tisdag morgon tillsammans med Vaya Quartet som ar fyra unga kvinnor fran Plovdiv som sjunger bulgarisk traditionell kvinnosang. Asduktiga ar de. Ska bli fantastiskt kul att fa aka ihop med dem som deras "manager" pa detta aventyr till Indien. Kontakten med Indien fick jag i Balchik i september da jag var pa BezGranitsi (WithoutBorders) seminarium for folk- och varldsmusik i Europa. Dar spelade jag med Valeri Dimchev, bulgarisk tamburaspelare! Inbjudan fick jag av hans manager efter att jag spelat med honom pa Urkultfestivalen i somras. Slumpen, alltsa.

Idag har jag varit ivag och traffat mr Buradzhiev (dirigent for akademiska damkoren pa musikhogskolan) for att prata om en eventuell korresa for min svenska kor Harlanda Kammarkor till Bulgarien under varen. Fick god kontakt och hade ett ungefar en timma langt mote med honom och hans flickvan som ar professionell sangerska, ocksa inom den bulgariska tradmusiken. Tror vi skulle kunna fa en riktigt bra upplevelse om vi akte hit! Finns goda mojligheter och jag har ju massor av kontakter att utnyttja. Vi pratade bl.a om att Harlandakoren kunde forbereda nagot stycke fran Bulgarien, kanske nagra stycken, under varen som vi sen kunde sjunga tillsammans har i Plovdiv och ha en konsert ihop. Det vore fantastiskt! Och han kunde ocksa hjalpa till att hitta hotell till kormedlemmarna i Plovdiv och massa andra saker. Det enda som ar kruxet ar denna eviga kansla av... att man ar i "maskopi" med olika personer, som att de hogst uppsatta pa musikhogskolan, som Buradzhiev och t.ex Vasilev som jag akte med till Umefolk, hela tiden vill gora saker som gynnar Dem. Att de har en dold agenda. Nu rakar jag veta att det ar jatteskum stamning pa musikhogskolan i Plovdiv eftersom det nalkas rektorsval inom kort... Till det har mr Buradzhiev stallt upp som kandidat (alltsa kordirigenten), Milcho Vasilev (dirigenten for folkorkestern pa skolan), en annan larare som jag inte kanner, samt Snejana - vicerektor, pianoprofessor och min gamla hyresvard och gode van! Kanns skumt detta. De tre som jag kanner kanns alla som att de vill ha mig pa "deras sida" nu och det ar den genomgaende kanslan som jag fatt rapporterat fran skolan. Att alla "slass" om att beratta hur bra det kommer bli om just De blir rektorer och alla fantastiska planer som kan ske. Jag anade ratt mkt sana kanslor idag pa motet, aven om han inte sa det rakt ut. Men jag har ju ocksa min egen agenda, sa ar det ju, alla har ju det. Jag vill ju att Plovdiv musikhogskola ska bli battre for studenterna. Det ar ju faktiskt, rent ut sagt, ratt sa trakigt och gammeldags dar nu. Snejana har massor av bra ideer och ocksa mojligheter att genomfora dem. Hon far sjalvklart min rost, ifall jag nu skulle ha nan vilket jag ju sjalvklart inte har... Iallafall, motet gick jattebra och det kanns som att det finns massa bra grejer vi skulle kunna gora, om koren beslutar sig for att det ar Bulgarien vi vill aka till. De skulle hjalpa till o kolla upp kortavlingar osv. Kanns bra! Och det viktigaste av allt: Hela motet var pa bulgariska! Ingen oversattare! :D Kanner mig ganska duktig, faktiskt.

Sa alla reflektioner om hur jag har haft det sen jag kom tillbaka till Sverige och hur det kanns att aterse Plovdiv och Bulgarien, det skippar jag bara nu da.. Det kanns faktiskt sjalvklart att vara har igen. Inte konstigt alls. Jag var ju har redan i september igen och fick aterse allting och da var det val mer av en aha-upplevelse men nu kanns allting bara tryggt och fint. Vet ju att allt finns kvar har. Alla gamla kompisar och stallen man vill se. Ingen stress, liksom.

Forra veckan var jag i Paris och spelade med ett slovenskt balkanprojekt och det var sa javla kul! Veckan innan det spelade jag solo med orkester i en mozartkonsert for fiol o viola sa mitt huvud (och fiolfingrar) har varit valdigt splittrade pa sistone, och jag har haft valdigt lite tid for langre aterhamtningsstunder. Det har typ inte varit nagra. Men sa ar det ibland. Verkar iallafall som att jag overlevt och det kanns kul! Nu kan jag "skorda frukterna" lite av allt jobb och bara glassa ivag till Bulgarien och Indien for en tid. Kanns otroligt lyxigt att fa allting betalt. Men ska ju saklart jobba lite dar ocksa. Ska promota nagra grupper o projekt for framtida festivaler i Indien - de ar tydligen valdigt intresserade att fortsatta samarbetet vilket ju kanns bra! Jag blir nagon slags kontaktperson for festivalen och Sverige/Bulgarien-projekt och det ar ju inte daligt det! Skulle vara underbart att fa komma dit igen och spela svenskt. Det ska jag gora nu med, men eftersom jag ar ensam blir det ju en annan grej. Skulle vilja ta dit t.ex Lina Nordin o spela grymma fiolduetter for dem. Det hade kunnat rocka!

Nu fryser jag sa mycket att jag maste ga och gora te. Isoleringen hos mina fina vanner Sonya och Todor ar under all kritik och deras vardagsrum som jag sover i ar sa kallt att jag maste sova med klader, tjocktroja, tre filtar, extraelement och anda sa fryser jag sa mkt att jag huttrar. Det blir lite av en realitycheck aterigen, att folk verkligen bor sa har kallt och trangt. Sonya och Todor har det anda ovanligt bra, jag menar, de bor ju tillsammans sjalva utan foraldrar och verkar klara det ekonomiskt. De allra flesta bor med sina foraldrar eller i studentrum och de lar ju ocksa vara minst lika kalla. Det ar inte utan att man langtar lite till det 35-gradiga Indien nu!!

Te-dags.
Pa aterseende!

Kommentarer


Kommentera inlägget här: